Göthlinska gården

Göthlinska gården är en av Nora stads mest framträdande karaktärsmiljöer. Gården ligger vid torget i stadens centrum och har en trädgård som sträcker sig ända till Norasjön. Byggnaderna har stått näst intill orörda sedan slutet av 1800-talet. I huvudbyggnaden finns även i stort sett alla inventarier bevarade från denna tid. 

Trädgården med uthuslängan i bakgrunden. Foto: Charlotta Hagberg

Familjen Göthlin

Gården har fått sitt namn efter familjen Göthlin som ägde och bebodde gården från år 1886 till år 1961. Agathon och Augusta Göthlin köpte gården 1886 av änkan efter provinsialläkaren Engström. Agathon var bland annat direktör för Örebro Enskilda Banks Norafilial och använde boningshuset som bankkontor.

Dottern Ingrid Göthlin

Agathon och Augusta Göthlin fick tre barn, Gustaf, Anna och Ingrid. Ingrid föddes 1887, ungefär samtidigt som familjen flyttade in i gården. Hon utbildade sig i Stockholm till lärare i teckning och handarbete och arbetade också i många år som lärare i Nora. Efter föräldrarnas död levde Ingrid Göthlin på gården tillsammans med sin kusin Elvira Perselli. De sista tio åren bodde hon ensam på gården. Ingrid Göthlin dog 1961.

Ville bevara föräldrahemmet inakt

Ingrid uttryckte i sitt testamente en önskan att inget skulle förändras på gården efter hennes död. Hon ville att hela miljön skulle bevaras från föräldrarnas tid, så som hon själv hade försökt att göra. I enlighet med hennes testamente bildades ”Stiftelsen Ingrid Göthlins Minne” med syftet att förvalta gården enligt Ingrids önskan.

Trädgård för prydnad och sparrisodling

Gårdens historia finns dokumenterad från slutet av 1700-talet. Byggnadernas läge på tomten har sedan dess inte genomgått några större förändringar. Huvudbyggnaden är något förlängd åt söder, men har kvar sin ursprungliga placering mot torget och Kungsgatan. Gårdens bebyggelse består av bostadshuset mot Kungsgatan, en länga av flera ekonomibyggnader samt närmast Norasjön den så kallade Sjöstugan, ursprungligen tvätt- och bykstuga. Till gården hör också en parkliknande trädgårdsanläggning som sträcker sig ner mot Norasjön. Familjen Göthlin var mycket trädgårdsintresserad och här fanns både prydnads- och nyttoträdgård. Familjen var bl a känd för sin sparrisodling.

Orörd inredning från slutet av 1800-talet

Göthlinska gården är med sitt boningshus mot gatan och ekonomihus på gården mycket karakteristisk för den bebyggelsestruktur som var vanlig i svenska städer under 1700- och 1800-talen. Bebyggelsen speglar bl a självhushållet som var självklart även i städerna under denna tid. Gården har bevarat sin bebyggelsestruktur i huvudsak orörd sedan 1700-talet, och de enskilda byggnaderna har i stort sett stått oförändrade sedan slutet av 1800-talet. Den i allt väsentligt orörda inredningen i huvudbyggnaden från slutet av 1800-talet med alla inventarier från samma tid, kompletterar bilden av en kulturmiljö med få motsvarigheter från ett nationellt perspektiv. Vid en restaurering av huvudbyggnaden under 1990-talet återskapades exteriörens färgsättning från 1880-talet.

(Källa: Länsstyrelsen i Örebro Län)